Skärpta straff för ett tryggare Sverige

Sedan den S-ledda regeringen tillträdde 2014 har de tagits initiativ till fler än 60 straffskärpningar relaterade till den organiserade brottsligheten. Här listar vi några av dem. Bland annat är straffet för grovt vapenbrott höjt och idag leder det automatiskt till häktning.

Brottsligheten utgör ett hot mot hela det demokratiska samhället och ska bekämpas med alla medel. Det är när tron på framtiden går förlorad som gängen och våldet blir ett alternativ. Vi ska bekämpa brotten, men också brottens orsaker. Det effektivaste sättet att hindra unga människor att välja kriminalitet är att erbjuda något som är bättre: en bra utbildning, något meningsfullt att göra på fritiden, ett första jobb, möjlighet att flytta hemifrån. En framgångsrik brottsbekämpning förutsätter tidiga förebyggande insatser och hela samhällets engagemang

Här i sammanställningen räknas skärpningar av straffskalorna samt ny-kriminaliseringar. I flera fall har även det straffbara området utvidgats vilket också innebär en skärpning av det straffrättsliga regelverket.

Straffskärpningarna spänner över fyra områden:

1: 34-punktsprogrammet – regeringens åtgärder mot gängkriminalitet.

2: Straffskärpningar under utredning.

3: Propositioner med lagar som väntas träda i kraft.

4: Straffskärpningar beslutade till och med 2021.

Straffskärpningar inom 34-punktsprogrammet, beslutade eller under utredning:

  1. Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet
    Ungdomsreduktionsutredningens förslag genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet av en person i åldern 18–20. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.
  2. Utred vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet
    En utredning har sett över möjligheten till vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet. I praktiken innebär detta möjlighet till frivård där fotboja kan användas i ökad utsträckning. Förslagen trädde i kraft den 1 maj 2021.
  3. Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet
    Straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver därför skärpas. En utredning har tillsatts och uppdraget redovisades den 24 augusti 2021.
  4. Skärp straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
    Kriminella uppgörelser drabbar inte bara de inblandade. Sprängningar och skjutningar innebär också att oskyldiga skadas. Det behövs därför straffskärpningar i samband med kriminella uppgörelser. En utredning har tillsatts och uppdraget redovisades den 24 augusti 2021.
  5. Skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott
    Fler vapenbrott ska bedömas som grova och synnerligen grova och maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska höjas. Lagändringarna började gälla den 1 december.
  6. Skärp straffen för den som överlåter narkotika till andra
    I den illegala narkotikahandeln används ofta minderåriga som kurirer i syfte att undgå straff vid upptäckt. Straffen för att överlåta narkotika bör därför skärpas. En utredning om detta har tillsatts. Uppdraget redovisades den 24 augusti 2021.
  7. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
    Den som inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten och således få sitta längre i fängelse. De nya reglerna började gälla den 1 maj 2021.
  8. En ny påföljd, ungdomsövervakning, ska införas.
    Ungdomsövervakning omfattar så kallad hemarrest samt vid behov förbud att under vissa tider vistas på vissa platser. Kontroll sker med fotboja. De nya bestämmelserna började gälla den 1 januari 2021.
  9. Straffansvar för falska uppgifter i polisförhör utreds
    Det är viktigt att lögner i polisförhör kan motverkas. Regeringen har därför tillsatt en utredning om behovet av lagändringar när det gäller vittnesuppgifter som lämnas under förundersökning. Uppdraget redovisades den 21 maj 2021. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Straffskärpningar under utredning:

Skärpta regler för utvisning på grund av brott
En särskild utredare har gjort en översyn av regelverket om utvisning på grund av brott och lämnat förslag på hur man kan åstadkomma en skärpt reglering som innebär att det finns förutsättningar att i fler fall än i dag utvisa utlänningar som begår brott och effektivisera verkställigheten av sådana utvisningsbeslut. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021.

Propositioner med lagar som väntas träda i kraft:

Straffansvar för hedersrelaterat våld och förtryck
Regeringen har fattat beslut om en proposition som ska stärka skyddet mot våld och andra kränk­ningar i nära relationer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv
Skyddsnivån för skjutvapen och ammunition ska höjas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2021. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Straffskärpningar beslutade till och med 2021:

Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet
Regeringen anser att det finns ett behov av att förstärka skyddet mot brott som begås i butiker men även allvarliga trakasserier som äger rum där. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021.

Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse
Bötesstraffet ska förvandlas till fängelse om böter inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2021.

Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling
I propositionen föreslår regeringen åtgärder för att förstärka det straffrättsliga skyddet mot köp av sexuell handling av barn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020.

Brott mot förtroendevalda
Regeringen föreslår att det införs en ny särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2020.

Straffet för mord
Regeringen föreslår att straffet för mord skärps. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2020.

Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag
I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020.

Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation
Ett särskilt straffansvar föreslås för den som har samröre med en terroristorganisation, om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2020.

Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn
Regeringen föreslår att det straffrättsliga skyddet för barn stärks. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020.

Skärpt straff för subventionsmissbruk
EU har antagit ett direktiv om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Direktivet fastställer minimiregler för kriminalisering och påföljder avseende bedrägeri och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot dessa intressen. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2019.

En mer heltäckande terrorismlagstiftning
Regeringen föreslår en mer heltäckande straffrättslig terrorismlagstiftning. Förslagen innebär att nästan alla straffbestämmelser i de tre särskilda lagarna på området utvidgas. Lagändringarna trädde i kraft 1 september 2018.

Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering
För att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel föreslår regeringen en tydligare brottsbeskrivning, ett bättre skydd för barn och en skärpning av straffskalan. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2018.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten
Den tekniska utvecklingen har medfört att hot och kränkningar av den personliga integriteten har tagit nya former. För att anpassa det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten till teknik- och samhällsutvecklingen föreslår regeringen att skyddet stärks och moderniseras. Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt trädde lagändringarna i kraft den 1 januari 2018.

Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte
Regeringen föreslår flera lagändringar som ytterligare stärker skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp av vuxna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten
Den illegala förekomsten och användandet av explosiva varor, främst handgranater, har ökat de senaste åren. Antalet anmälda vapenbrott och antalet fall av dödligt våld där skjutvapen använts har också ökat. För att motverka den utvecklingen föreslår regeringen ett antal lagändringar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.

Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott
Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyperna grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning. Det innebär också att straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor skärps. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott
Bedrägerier med så kallade bluffakturor är ett allvarligt problem för både enskilda och samhället och vållar dessutom svårigheter i rättstillämpningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor
Förekomsten av explosiva varor i kriminella kretsar har ökat. Vissa explosiva varor är påtagligt vapenlika och lika farliga som skjutvapen. Mot bakgrund av det och att straffen för vapenbrott har höjts, föreslår regeringen att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Lagändringarna trädde i kraft den 15 maj 2017.

Synnerligen grova narkotikabrott
Regeringen har infört att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Ändringen av lagen innebär att straffen skärps för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet
Den organiserade brottsligheten är en av rättssamhällets största utmaningar och det är därför viktigt att de straffrättsliga verktygen är ändamålsenliga. Regeringen har gjort ändringar i det straffrättsliga regelverket för att denna typ av brottslighet mer effektivt ska kunna motverkas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte
För att kunna motverka terrorism behövs en effektiv straffrättslig lagstiftning. Regeringen har skärpt den svenska regleringen ytterligare. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2016.

Hela 34-punktsprogrammet – regeringens åtgärder mot gängkriminalitet, hittar du i denna länk: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/34-punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/

Dessutom fortsätter den S-ledda regeringens historiskt stora satsningar på polisen. Visste du att antalet polisanställda i Södermanlands län ökat med 18 procent sedan januari 2017? Två helt nya polisutbildningar har startat och båda har redan levererat sina första kullar färdiga poliser. Läs mer här: https://www.socialdemokraternasormland.se/fler-poliser-i-sodermanland/

Källa: Regeringen

Fotograf: polisbil: Jonas Hasselqvist

 

 

 

facebook Twitter Email